Mjölkavkastningen har ökat kraftigt de senaste åren och inom mjölkproduktionen eftersträvas högavkastande kor med bra hälsa och som producerar mjölk med hög kvalitet. Ett problem med dagens mjölkproduktion med 12 månaders kalvningsintervall är att korna i genomsnitt producerar mjölk under enbart 2,5 laktation, vilket innebär att de producerar mjölk under mindre än hälften av sin livstid. Dessutom sinläggs de vid en relativt hög produktion och det har rapporterats att med 12-månaders kalvningsintervall finns en del reproduktionsproblem, vilket bland annat har orsakat den korta produktionstiden. Ett sätt att minska problemen skulle vara att förlänga kalvningsintervallet och få laktationen att bli uthålligare. Det finns flera olika mjölkningssystem och mjölkningsrutiner och frågan är om man via system och rutiner kan påverka laktationens uthållighet.

Vår teori innan arbetet var att avkastningen skulle öka med ett längre kalvningsintervall i första laktationen.Frågeställningen vi valde var följande:Kalvningsintervall mellan 1: a och 2: a laktationen, betydelse för avkastning?När frågeställningen var klar utarbetade vi en nollhypotes som sedan ställdes mot vår hypotes.För att få ett så homogent material som möjligt gjorde vi följande avgränsningar på djuren.? Komma från besättningar med avkastning på 9500-10 500kg ECM.? Inkalvningsålder på 24-26 månader.? Genomfört första och andra laktationer utan sjukdomsanmärkning i kokontrollen.? Renrasig SRB (svensk Rödbrokig Boskap) och SLB (Svensk Låglands Boskap).? Dräktiga mellan 50-200 dagar efter kalvning.Data hämtades från SvenskMjölk och samanställdes först i Excel och senare även i Minitab. Informationen bearbetades i Minitab var för att kunna räkna fram ett P-värde.Det är P-värdet som avgör om datan är statistiskt säkerställd eller inte. När vi fört in datan vi ville ha i Excel lät vi programmet räkna fram en graf för varderarasen där vi kunde utläsa vilken tendens avkastningen hade i förhållande till antalet dagar mellan kalvning och dräktighet. Till vår hjälp i arbetet med att få framrepresentativa grafer hade vi vår statistiklärare Jan-Eric Englund.Det resultat vi fick fram var minst sagt förvånande i våra ögon! Avkastningen följde inte alls vår teori.

The incidence of many of the most common diseases in dairy cattle has been proven to be highest during the time closest to calving. It is possible that the current breeding strategy with 12 month calving intervals increases the risk for disease in dairy cattle, which is problematic concerning both animal welfare and for economic reasons. The economic incentives behind a calving interval of 12 to 13 months have mainly been based on milk- and feed- costs and no costs due to diseases or fertility disturbances have been included.The aim of this study was to see if a lengthening of the calving interval would result in lower disease frequency. The hypothesis is that cows with a planned calving interval of 15 months have a lower disease incidence than cows with a calving interval of 12 months due to less number of calvings. Therefore the difference in disease frequency should be larger when compared over a long period of time, such as over lifetime, since cows with a longer calving interval experience fewer calvings.The study was performed between August 17th, 1994, and January 24th, 2007.

Tillgången på nya djur är avgörande för en framgångsrik mjölkproduktion. Äldre kor lämnar produktionen av olika anledningar och de tomma platserna som de ger måste fyllas ut av ett nytt producerande djur. Djurförsörjning handlar därmed om hur effektiva djurflödena är. För att få en effektiv djurförsörjning krävs det att god fruktsamhet, friska djur och låga rekryteringskostnader. För att nå dessa mål krävs en bra planering där man eftersträvar jämn beläggning.

Med dagens växande besättningar är det svårare att upptäcka brunst hos mjölkkor genom visuell observation. Detta leder till ekonomiska förluster, minskat genetiskt framsteg, högre inkalvningsålder och längre kalvningsintervall. För att underlätta brunstregistrering i besättningarna finns olika automatiska registreringar som kan upptäcka fysiologiska eller beteendemässiga förändringar som framträder hos kon vid brunst. Denna litteraturstudie sammanställer tre olika principer för brunstdetektering; visuell brunstdetektering, stegräknare och bestigningsdetektor, som kan vara antingen elektronisk eller manuell. Resultatet visar att stegräknare är den metod som upptäcker flest brunstperioder medan visuell observation ger minst felaktigt detekterade brunstperioder.

Syftet med litteraturstudien var att sammanfatta den forskning och litteratur som finns om fullfoder i Sverige. Hur utformas ett bra fullfodersystem med hänsyn till näringsinnehåll, fodrets struktur och fiberinnehåll samt praktik i Sverige? I vilka besättningar lämpar sig ett fullfodersystem bäst? Definitionen på fullfoder är att alla fodermedel förutom vatten blandas samman innan utfodring. Det medför ett jämt flöde av fodermedlen till våmmen vilket stabiliserar dess miljö. Användningen av fullfoder blir allt vanligare i Sverige, framförallt eftersom systemet är enkelt att expandera och besättningsstorleken ökar.

Fertiliteten hos högavkastande mjölkkor i världen har en negativ trend. Eftersom brunststyrkan avtagit i takt med att mjölkproduktionen ökat, och lantbrukarna har allt mindre tid avsatt för observation av sina djur, finns en växande marknad för automatiska brunstpassningssystem. I denna studie utvärderas ett sådant system; Heatime®. Arbetet är tvådelat, och består av en retrospektiv studie av den eventuella förändring i besättningarnas fertilitetsresultat som uppkommit efter installation av systemet och en enkätstudie som utvärderade hur nöjda 65 lantbrukare var efter inköp. Efter att ha granskat och jämfört fertilitetsdata (antal kor, inkalvningsålder, kalvningsintervall (KI), kalvning till första insemination (KFI), kalvning till sista insemination (KSI), antal inseminationer/serie, 56 dagar non-return, andel dräktiga av nypåbörjade och dräktighetsprocent per insemination) från de databaser som finns i Sverige (kokontroll och seminrapportering) från två år före installation med två år efter konstaterades att dessa värden inte skiljde sig signifikant åt. Detta beror antagligen på att fertiliteten hos mjölkkor är så pass multifaktoriell att det finns fler faktorer än bara brunstpassning som påverkar resultaten. Resultaten av enkätundersökningen visade att majoriteten (94 %) av de som köpt systemet var så pass nöjda att de skulle köpa det igen, och 96 % av dem tyckte sig se en förbättring av fertilitetsresultaten efter installation. Vidare uppgav 76 % att de ansåg sig spara väsentligt med tid varje vecka efter installation av Heatime®. Om tid sparas varje arbetsdag utan negativ påverkan på fruktsamheten får detta ses som en vinst och skulle kunna motivera en installation av systemet.

The Swedish beef cattle population is growing when the dairy cattle become fewer. The fertility of the beef cows is important for the profitability in beef cattle production. Today there is no genetic evaluation for female fertility in Swedish beef cows. The purpose of this study was to see if calving interval can be used in the genetic evaluation as a measure of female fertility in beef cows. For this purpose the variation in calving interval for beef cows of different breeds and ages registred in KAP was studied.

IndividRAM är namnet på ett dataprogram och en rådgivningstjänst inom utfodring och produktionsuppföljning som husdjursföreningarna erbjuder sina medlemmar. Tjänsten och dataprogrammet verkar för en förbättrad företagsledning i mjölkföretaget i form av rådgivning, service och som ett managementverktyg. Syftet är att IndividRAM ska förbättra företagsledningen och därigenom produktionen, ekonomin och miljöstyrningen i mjölkföretaget. IndividRAM används idag av ca 3200 mjölkföretagare vilket motsvarara 39 procent av Sveriges kontrollanslutna besättningar. Syftet med detta examensarbete är att mäta den faktiska och upplevda nyttan av IndividRAM inom områdena produktion, ekonomi och miljö. För att åstadkomma detta har en enkätundersökning och en statistisk jämförelse genomförts. Enkäten skickades ut till 234 besättningar som deltagit i IndividRAM-tjänstenunder tre hela kontrollår.